Dagsarkiv: 8 januari, 2010

Sammanfattning av 00-talet – år 2007

Valet för filmmaratonet på nyårsdagen blev den här gången Mission: Impossible-trilogin. Samma dag så började jag, Fredrik, Hanna och hennes kompis Mia vika papperstranor (möjligtvis började nån av oss lite senare). Det är nämligen så att om man viker 1000 papperstranor under ett år så får man evig lycka. Vi tänkte att det lät trevligt och började på projektet. Vi hade faktiskt försökt även något år tidigare men det slutade inte lika bra.

Någon gång där i februari så började jag träna regelbundet. Det hade jag inte gjort sedan jag tränade taekwondo nån gång på 90-talet. Det tog alltså sex år från Anders Szalkais motiverande mara till att jag kom igång på riktigt men det var bara inte riktigt rätt tidpunkt tidigare. Även om jag haft vissa kortare uppehåll p.g.a. sjukdom eller lite för ordentlig vila efter något större lopp så kan man nog säga att jag tränat regelbundet sedan februari 2007, dock med väldigt varierande mängd.

I slutet av mars frågade Per mig om jag ville med till deras stuga i Undersåker strax utanför Åre för att spela in en helt egen julkalender med en ordentlig handling. Jag sa ja. Och så skulle vi tydligen åka skidor också. Så i början av april åkte jag dit. Sex timmar på tåg och buss tog det men det gick snabbt. Jag gillar att åka tåg och buss. Eller i alla fall tåg. Men buss är rätt okej det också. (Red.: Per påpekade att det nog var tåg hel vägen och det var det ju så klart. Jag blandade ihop med en annan resa.)

Det var kallt där uppe och vattnet till stugan hade frusit så det fanns t.ex. ingen dusch. Det är lite obekvämt när sånt händer men det löste sig på lite olika sätt. Mitt första skidpass på hur länge som helst (säkert nästan tjugo år och då kan man nog inte ens säga att jag åkte på riktigt) tog två timmar. Ett bra pass kan man tänka men inte lika bra när vi bara kom en mil. Och det var ingen fika eller nåt heller, vi kämpade hela vägen. Jag säger vi för Per var med mig men han kan det här med skidning så den låga hastigheten var helt och hållet mitt fel.

Filmningen gick okej men vi hann inte alls så mycket som vi ville. Jag tror Per hade tänkt att vi skulle bli klara till och med men riktigt så blev det inte. Vi fick fortsätta när vi kom hem.

Under sommaren började jag och Björn prata om att nån gång göra en ironman (3,8 km simning, 180 km cykling, 42 km löpning). Vi behövde alltså dels lära oss simma (att bröstsimma var nog aldrig riktigt ett alternativ) och dels köpa en cykel utöver den löpning vi redan höll på med. Vår plan blev att köra Kalmar Triathlon 2009. Det lät som tillräckligt med tid för att man skulle hinna bli förberedd. Sen kom Björn med förslaget att vi skulle köra redan 2008 och eftersom jag är så otroligt optimistisk med vad jag tror att jag kan klara av så sa jag ja. Vi skaffade därför varsin racercykel och anmälde oss till en crawlkurs till hösten. Nu var det bara att träna kvar.

I början av hösten var det dags för en ny mobiltelefon igen. Den här gången blev det en Sony Ericsson P1i, min första smart phone och jag kommer aldrig gå tillbaka. Som jag sa till Björn häromdagen så är telefonsamtal och SMS det minsta jag använder mobilen till nuförtiden och den här startade det.

I oktober var jag med om min första svensexa. Det var Emil som skulle gifta sig. Det var roligare än man tänker sig att svensexor är. Lite paintball, lite musikstudioinspelning, lite middag, lite bowling och sen ett litet avslut på Joar.

Lite senare samma månad reste jag till Palma på Mallorca och drack världens godaste dryck som visade sig vara honungsmelonjuice. En annan sak jag gillade där var att vid stranden så fanns det en löp- och träningscykelbana som hade förbudsskyltar mot gång och vanlig cykling.

Under hösten köpte jag min första platta teve. Storleken blev 40″ och ett år senare kostade den 2 500 kr mer att köpa. Jag kan inte annat än utgå ifrån att det är begagnade LCD-teveapparater man borde hålla på med. Där kan man nog tjäna hur mycket pengar som helst.

I november hade jag gått ner 20 kilo under det senaste året. En bra start.

Någon gång i oktober eller november insåg jag och Per att det inte skulle vara möjligt att hinna klart med vår julkalender. Projektet blev lite större än vi tänkt oss och det fanns helt enkelt inte tillräckligt med tid så vi fick lägga ner idén. Nu hände dock något galet. När kalenderkvällarna drog igång så visade det sig att Per i stället hade spelat in en annan kalender. Mer inslagsinriktad, men ändå. Jag förstår fortfarande inte riktigt hur han hann med det.

Några av kalenderkvällarna höll jag och Fredrik i då Per var bortrest och på en av dem hade vi tema papperstranor där vi skulle vika de sista. Vi hade nämligen alla lyckats komma väldigt nära 1000 stycken. Eller vi gjorde i alla fall det de sista dagarna inför den här kvällen. Jag sov mycket mindre än vanligt och fick jack och förhårdnader på mina fingrar av allt vikande men det var det givetvis värt. Speciellt nu i efterhand när man vet hur lyckligt ens liv har blivit. Fredrik har dock haft lite otur med det där.

Nån gång i december bestämde jag mig för att hoppa från 10:an. Jag har aldrig gjort det och tänkte att det vore kul. Jag och Fredrik bestämde datumet till 23:e december och tog oss då till Fyrishov i Uppsala. Men jag klarade det inte. Jag tycker inte att jag brukar vara överdrivet rädd för saker som det inte är rationellt att vara rädd för men den här gången var jag det. Jag kom till femman sen gick vi till äventyrsbadet i stället

Nyårsafton började med ett nytt försök att hoppa från 10:an. Fredrik och Hanna var med som stöd. Jag hade en ny plan den här gången. Förra gången gick jag upp på avsatsen, tittade ut över kanten, funderade och höll på. Det var fel tänkte jag. Den här gången skulle jag bara gå rätt ut när jag kom upp och sen hoppa på en gång. Det funkade. Jag hoppade från 7:an först och sen tog jag 10:an och det var jättekul! Fast kulheten kom först när jag hade klivit ut från avsatsen och var på väg ner. Men jag gjorde det i alla fall.

Firandet av det nya året skedde hos Mia och Viktor. Det var en rolig kväll med middag, Guitar Hero och sånt. Mia hade satt upp sina papperstranor på väggen. Det blev riktigt snyggt tycker jag.

Antal sedda filmer: 144